du kan kalla mig josefin

Helt seriöst. Varför umgås jag bara med krångliga människor som bara ska vela hit och dit, kan aldrig bestämma sig och kommer på i sista sekund att de ska göra något helt annat? Jag borde byta umgängeskrets. Radera alla vänner och börja om. Jag är så förbannat jävla less på att det ALDRIG går att fara någonstans eller planera något utan att det ska skita sig. Så tack för den!

Jag har svikit alla mina kära läsare som jag en gång hade. Nu är bara ett fåtal kvar. Antar att det är eliten som inte orkar ringa utan tänker att de kikar in på min blogg istället för att kolla vad jag har för mig. Du tillhör eliten. Och nu min vän tänkte jag sammanfatta Stockholmsresan för dig.

Jag har varit så less på att berätta den långa och underbara historian för alla men nu känner jag mig mogen. För det första så var det de tre bästa dagarna i mitt liv. Jag kände mig jävligt ball och all fokus låg på mig och de två andra snyggingarna. De fixades hår, naglar, make och kläder. Jag behövde inte göra något. Dricka kaffe och läsa nya numret italienska Vogue. Rätt soft. Sen ba posa lite framför kameran och sen var alla glada och nöjda.

Jag träffade HUUUR mycket skönt folk som helst och de andra två tjejerna, Sofie och Emma, var supergulliga.

Jag ge er en bildbomb. Eller bomb och bomb. Fotade typ 15 kort under hela resan, but still....


Måndag - min födelsedag

Måndagen spenderades hos (DEN GALET SNYGGA)
Frisören. Jag fick mörkt, sjukt mörkt hår.


Mitt EGNA hotellrum. Hoppade i sängen och lyssnade
på Hoffmaestro. Galet soft.


Jag fyllde år och vi allihopen var snygga i håret så vi
begav oss ut för att käka middag.


Denna rödtott var ju inte 18 ännu så vi fick springa
ett tag. Men hamnade slutligen på ett nice ställe.



Tisdag - plåtning för Loréal

1000 års förberedelse


(P.S. Den galet snygga frisören)







Galet mycket folk inblandade. Här har vi i alla fall den
superhärliga stylisten och Emma.
JAG BLEV AV MED MIN SUSHI-OSKULD!




Jag fick GALET mycket produkter. Här har vi en del.
Fyllde typ hela resväskan...


Volym.


Dressade om till långklänning och drog ner down-town
för att möta upp med min kära mor och hennes
friends.


Åt världens godaste skagen och drack vitt.



Onsdag - plåtning för Cosmopolitan








Det var det..

Hejs

Jaha... då har jag dissat min dröm om London för att se vad som händer med MIKAs. Fick ett samtal från Harrys så på onsdag börjar jag jobba där. Typ 70%. Kanske blir Kii och Lottas också. Kommer jobba som en jävel. Det var de, orkar inte utveckla.

På en dag, eller på mindre än 24 timmar hann jag sova, äta, fika hos grannen, städa mitt rum, jobba OCH tokläsa Sofi Fahrmans bok "Elsas mode". Yes, jag är nörd och det är sant. Kunde inte slita mig från boken och helt plötsligt hade jag läst alla 308 sidor. Så till alla ni där ute - READ IT!

Nu ska jag traska iväg till jobbet, igen.

Kom just hem från Olles. Käkat och druckit vin med mina BruDzzZzz. Kyss

Sitter och äter jordgubbar. Ska snart se sista avsnitter evah av Calironication. ROCKA!

bjuder på webcam, dagen till ära. Imorgon drar jag till mormor och morfar med mor min. Blir borta till torsdag för att sedan inta Umeå igen för jobb @ Lottas. BE THERE!

Jag kan vara sjukt emo ibland. Helt ensam. Lonely. Eller jag trivs att vara själv. Jag har inget problem med det alls. Ibland föredrar jag att vara själv. Som idag. Jag var själv. Kände dock inte för att typ bara sitta hemma och deeeeega så jag kokade kaffe och fyllde min termosmugg med nybryggt kaffe och begav mig ner till Strana. (för er som inte känner till min hemby, mitt place så är Strana vår båthamn) Aja, där satte jag mig på bryggan och drack mitt kaffe, kollade på vattnet som guppar och lyssnar på fåglarna. Sitter så i en kvart. Njuter. Bara andas. Inget mer. Eller jo, dricker kaffe men inte mer än så. Och PLÖTLIGT så dyker en gubbe med rullator upp. Yes, he was a nice man! Han traskar ner på bryggan och frågar om jag fått någon fisk. "Fisk?????!?!?!?!?!? Njae jag fiskar inte" svarar jag lite sur för att han kom och trängde sig på min brygga när det finns typ 8 andra. MEN det visade sig att han var lite ensam och behövde sällskap. Och inte nog med det; han var trevlig också. Så där satt jag i över en timme och pratade med denne man medan han väntade på napp. Från fiskarna alltså.


Vad lärde jag mig om honom?
- han var 80 år.
- han hette lundgren i efternamn
- han hade haft 4 hjärnblödningar på mindre än 2 år och ingen läkare kunde förstå att han fortfarande levde. Han undrade också varför han levde "jag gör ju ändå ingen nytta här!" sade han. "Jo" sa jag och fortsatte "du håller ju mig sällskap" och sedan var han såld. Han kunde inte sluta prata.
- han började fiska då han var 9 år.
- för tre år sedan hade han pimplat och fått upp 217 fiskar som han sålt för kilopris i Rovöööögern (yes, inte rovågern utan Rovööööögern!)
- han hade en stuga i Tärna.
- när han var 15 år lämnade han hemmet för att vara ut på stora havet och fiska.
Det blev mycket fiskesnack.


Sedan gav han mig lite livstips:
- om du vill ha en gädda på kroken - använd mörtblänke
- gift dig inte med första bästa utan kolla dig omkring. "Killarna måste ju stå på kö utanför din dörr, du som är så vacker" sa han. NAW, han var 80 år och visste fortfarande hur man charmar en flicka. Tillägg: ingen kö utanför min dörr ikväll inte....
- se dig omkring i världen men återvänd till Täfteå. Motivering: det är en fin by.


Det var lite kort om denne man. Jag lämnade honom på bryggan. Fisklös. Men jag lovade att komma förbi någon dag för att hålla honom sällskap då han fiskade. Och han lovade även att bjuda mig på aborre ifall han skulle få napp.


Det var en spännande eftermiddag. Jag gillade det!
Wie, nu ska jag sova.